En spektakulär entré för brudparet! I en stilig farkost som matchade dem dagen i ära, och som exalterade gästerna än mer och fick dem att utbrista ”Såklart de tar sig en tur, vad annars”. 

Bilderna från vigseln vill brudparet visa för sina närmaste då det känns privat, och det har jag full förståelse för – men med ord får ni här ta del av hur det upplevdes.
Öppna kyrkportar så närmsta familj kunde vara inne och restriktioner hållas, och vänner placerade sig ute i värmande solen med vy inåt och högtalare för ljud. Psalmer som ljöd, tårar som föll, kärleks som sorlade och en kär vän som sjöng så allas hår reste sig och gjorde att känslorna svallade än mer över det faktum att Evelina och Anders fick säga sina JA till varandra för ett liv som äkta makar. Det är sannerligen en fröjd att få följa med såhär nära, få möjligheten att placera mig i höjd med prästen och se brudparets ansikten och alla känslor visa sig genom vigseln. Glädjen, saliga lyckan och fröjden att få stå där med sin allra käraste människa och bli ett. Mäktigt.

När kyrkklockorna ringt ut och gäster och jag sakterligen tog oss ut så kom jublet över solen, peppen över att få fylla händerna med ris att kasta på de lyckliga två!