Solen sken, svetten hade börjat krypa och glädjen spirade inombords. Det var äntligen den 30 maj och Anna och Martin skulle få gifta sig. Men låt mig dra tillbaka bandet lite. Jo. Vi, brudparet och jag, hade träffats innan bröllopet för att samtala om deras förväntningar och helt enkelt få en chans att lära känna varandra, och denna gång gjorde jag något som jag inte gjort förut. Nämligen jag bjöd hem brudparet till mig – annars ses vi alltid på något café eller ute i det fria för en provfotografering.

Det otroligt roliga i detta var att min man hängde med barnen som ej ville sova och lyckades då träffa på Anna och Martin, tro att Enköping ju ändå är så litet när alla har sysslat med sporter och Martin och min man har mötts på innebandyplanen! Haha som vi skratta! Kombinationen av att få mötas hemma, det roliga i att upptäcka hur liten världen kan vara och att detta brudpar utstrålade sådan självklarhet med varandra gjorde att tiden flög och magen jublade av fjärilar. 

För vet ni, det är något särskilt med brudpar som har en trygghet i varandra utan dess like, som ärligt kan säga att de är förlängningar av varandra samtidigt som de är egna personer. Som jag beundrar dessa två, och med de orden så vill jag att vi kastar oss tillbaka till den soliga och kärleksfulla lördagen i maj 2020!